{"id":944,"date":"2022-02-11T13:46:40","date_gmt":"2022-02-11T11:46:40","guid":{"rendered":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/?p=944"},"modified":"2023-05-11T13:06:00","modified_gmt":"2023-05-11T10:06:00","slug":"videreningsverk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/videreningsverk\/","title":{"rendered":"Videreningsverk"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_405\" aria-describedby=\"caption-attachment-405\" style=\"width: 556px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-405 size-full\" src=\"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy.jpg\" alt=\"\" width=\"556\" height=\"237\" srcset=\"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy.jpg 556w, https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy-300x128.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 556px) 100vw, 556px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-405\" class=\"wp-caption-text\">Kuva: Pajupuhdistamo Oy<\/figcaption><\/figure>\n<h2>Principer f\u00f6r och skeden i behandlingen av avloppsvatten<\/h2>\n<p>Avloppsvattnet leds till en b\u00f6rjan till en slamavskiljare, som i allm\u00e4nhet \u00e4r tredelad. Slamavskiljarna t\u00f6ms minst en g\u00e5ng om \u00e5ret.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n slamavskiljarna sprids avloppsvattnet med hj\u00e4lp av tyngdkraften till en pumpenhet. Pumpen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att avloppsvattnet effektivt ska kunna spridas till hela det planterade omr\u00e5det och till alla videplantor. Pumpens energif\u00f6rbrukning beror f\u00f6rutom p\u00e5 m\u00e4ngden vatten som pumpas \u00e4ven p\u00e5 avst\u00e5ndet mellan reningsverket och pumpen. I en medelstor familj \u00e4r den \u00e5rliga f\u00f6rbrukningen cirka 30 kWh. Det slutna systemet har inget utlopp, utan avloppsvattnet anv\u00e4nds f\u00f6r produktion av biomassa. Det \u00e4r s\u00e5ledes inte m\u00f6jligt att m\u00e4ta reningseffekten med traditionella metoder.<\/p>\n<h2>Videreningsverkets uppbyggnad och installation<\/h2>\n<p>N\u00e4r ett videreningsverk byggs \u00e4r det viktigt att f\u00f6lja tillverkarens dimensioneringar. R\u00e4tt dimensionering av planteringarna och arealen f\u00f6rhindrar uttorkning och \u00f6verstr\u00f6mning. Videreningsverket ska helst byggas p\u00e5 j\u00e4mn mark som \u00e4r s\u00e5 utsatt f\u00f6r direkt solljus och vind som m\u00f6jligt, vilket fr\u00e4mjar avdunstningen. Reningsverket \u00e4r ett gr\u00f6nomr\u00e5de d\u00e4r det ocks\u00e5 g\u00e5r bra att plantera till exempel blommor, s\u00e5 det l\u00e4mpar sig f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdstomter. Tomten ska dock vara tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att bygga reningsverket.<\/p>\n<p>Den areal som reningsverket kr\u00e4ver varierar beroende p\u00e5 objektet. Vid dimensioneringen beaktas den \u00e5rliga m\u00e4ngden avloppsvatten samt den genomsnittliga nederb\u00f6rden och avdunstningen. Ett videreningsverk \u00e4r i allm\u00e4nhet 6\u20138 meter brett, vilket \u00e4r ett optimalt m\u00e5tt f\u00f6r sex viderader och f\u00f6rdelningsenheter. L\u00e4ngden kan vara upp till 60 meter, men f\u00f6r enfamiljshush\u00e5ll kr\u00e4vs s\u00e4llan mer \u00e4n 30 meter. Det st\u00f6rsta videreningsverket som byggts i Finland har dimensionerats f\u00f6r sex fastigheter. Det har tre separata bass\u00e4nger och avloppsvattnet pumpas turvis till olika bass\u00e4nger. Det minsta reningsverket, 4 x 8 meter, har byggts f\u00f6r en kontorsfastighet f\u00f6r en person.<\/p>\n<p>Bass\u00e4ngen g\u00f6rs cirka 1,5 meter djup och kanterna har en lutning p\u00e5 45 grader. Om jordm\u00e5nen inte till\u00e5ter en s\u00e5 djup bass\u00e4ng kan en del av bass\u00e4ngerna vara grundare i ett reningsverk med flera bass\u00e4nger. P\u00e5 bass\u00e4ngens botten finns ett dr\u00e4neringsr\u00f6r som g\u00f6r det m\u00f6jligt att kontrollera vattenst\u00e5ndet och vid behov t\u00f6mma vattnet n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n<p>Bass\u00e4ngen kl\u00e4s med flexibel PE-plast, som skyddas p\u00e5 b\u00e5da sidor med ett lager geotextil. Efter att inspektions- och dr\u00e4neringsr\u00f6ret har monterats fyller man bass\u00e4ngen ungef\u00e4r till h\u00e4lften med jord som gr\u00e4vts upp ur bass\u00e4ngen. Om jordmaterialet \u00e4r mycket ler- eller slamhaltigt \u00e4r det viktigt att tills\u00e4tta tv\u00e4ttad sand f\u00f6r att garantera att vatten och n\u00e4rings\u00e4mnen sprids. Cirka 10 cm ovanp\u00e5 sandlagret placeras tillverkarens spridningslager (av BIO-BLOK-moduler), i vilket vattnet sprids l\u00e4ngs bass\u00e4ngens mittaxel. Till sist t\u00e4cks reningsverket med \u00e4nnu ett jordlager.<\/p>\n<p>Videplantorna planteras mellan mitten av mars och b\u00f6rjan av maj, och avloppsvatten leds till reningsverket genast efter planteringen. Under vegetationsperioden anv\u00e4nder videplantorna avloppsvattnet och de n\u00e4rings\u00e4mnen det inneh\u00e5ller samt regnvattnet som faller i bass\u00e4ngen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har bass\u00e4ngen plats f\u00f6r det vatten som samlas i bass\u00e4ngen vintertid. Det har observerats att vide avdunstar mycket vatten \u00e4ven efter att bladen har fallit, s\u00e5 reningsverket \u00e4r aktivt ocks\u00e5 i b\u00f6rjan av vintern. Tre sorters utvalda hybridkloner av vide (<em>Salix viminalis<\/em>) planteras i regel i ett videreningsverk. Videbest\u00e5nden har n\u00e5got olika egenskaper, vilket garanterar ett effektivt reningsresultat. En annan f\u00f6rdel med flera videbest\u00e5nd \u00e4r att videplantornas tillv\u00e4xt periodiseras \u00f6ver en l\u00e4ngre tidsperiod och att vegetationens sjukdomsresistens f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n<p>Videplantorna planteras genom plasten som lagts ut i botten p\u00e5 reningsverket. Det bidrar till att bek\u00e4mpa ogr\u00e4s under det f\u00f6rsta \u00e5ret samt att styra \u00f6verskottsvatten f\u00f6rbi v\u00e4xtunderlaget till dr\u00e4neringsr\u00f6ren under regniga somrar. Senare v\u00e4xer ogr\u00e4s inte l\u00e4ngre s\u00e5 kraftigt att det g\u00f6r skada i videbest\u00e5ndet. Plasten kan avl\u00e4gsnas \u00e5ret efter planteringen.<\/p>\n<figure id=\"attachment_406\" aria-describedby=\"caption-attachment-406\" style=\"width: 611px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-406\" src=\"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy-2.jpg\" alt=\"\" width=\"611\" height=\"177\" srcset=\"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy-2.jpg 556w, https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-content\/uploads\/2022\/01\/Pajupuhdistamo-Oy-2-300x87.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 611px) 100vw, 611px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-406\" class=\"wp-caption-text\">Kuva: Pajupuhdistamo Oy<\/figcaption><\/figure>\n<h2>Reningsverkets anv\u00e4ndning och underh\u00e5ll<\/h2>\n<p>Det finns inga s\u00e4rskilda begr\u00e4nsningar f\u00f6r anv\u00e4ndningen av ett videreningsverk, men reningsverket m\u00e5ste sk\u00f6tas f\u00f6r att fungera korrekt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att fastigheter som anslutits till ett videreningsverk inte anv\u00e4nder starka reng\u00f6ringsmedel \u2013 detsamma g\u00e4ller naturligtvis alla fastighetsspecifika system f\u00f6r behandling av avloppsvatten. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt undviker man att skadliga \u00e4mnen samlas i marken.<\/p>\n<p>Under det f\u00f6rsta \u00e5ret m\u00e5ste videreningsverkets funktion f\u00f6ljas upp varje m\u00e5nad. F\u00f6ljande kontrolleras vid reningsverket:<\/p>\n<ul>\n<li>vattenniv\u00e5n: om vattenytan \u00e4r h\u00f6g (mindre \u00e4n 0,1 m \u00f6ver markytan), ska niv\u00e5n s\u00e4nkas genom att pumpas ut vatten genom dr\u00e4neringsr\u00f6ret,<\/li>\n<li>ogr\u00e4ssituationen: ogr\u00e4s rensas vid behov,<\/li>\n<li>videplantornas tillv\u00e4xt: i mitten av augusti b\u00f6r videplantorna vara cirka tv\u00e5 meter h\u00f6ga,<\/li>\n<li>de elektriska pumparnas funktion,<\/li>\n<li>slamavskiljaren: \u00e4ndam\u00e5lsenlig funktion,<\/li>\n<li>j\u00e4mf\u00f6relse av vattenniv\u00e5n i och utanf\u00f6r reningsverket via kontrollbrunnarna.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Precis innan tj\u00e4len g\u00e5r ur marken besk\u00e4rs alla videplantorna till cirka 15 cm. Om plantorna har planterats genom plast kan plasten avl\u00e4gsnas. Slamavskiljaren t\u00f6ms p\u00e5 slam och fylls med vatten som pumpas f\u00f6r att reng\u00f6ra f\u00f6rdelningsledningarna.<\/p>\n<p>Under de f\u00f6ljande \u00e5ren \u00e4r underh\u00e5lls\u00e5tg\u00e4rderna f\u00e4rre: pumparnas funktion s\u00e4kerst\u00e4lls tidvis, och slamavskiljaren och videplantornas tillv\u00e4xt kontrolleras. Fr\u00e5n och med det tredje \u00e5ret besk\u00e4rs en del av videplantorna varje \u00e5r. Slamavskiljaren t\u00f6ms en g\u00e5ng om \u00e5ret och samtidigt sk\u00f6ljs f\u00f6rdelningsledningarna genom att pumpa vatten genom dem.<\/p>\n<p>Ett videreningsverks livsl\u00e4ngd uppskattas vara 20\u201330 \u00e5r.<\/p>\n<h4>Tillverkare\/import\u00f6r<\/h4>\n<p>Pajupuhdistamo Oy<br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.pajupuhdistamo.fi\/\">www.pajupuhdistamo.fi<\/a><br \/>\nTfn 0442509663<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Principer f\u00f6r och skeden i behandlingen av avloppsvatten Avloppsvattnet leds till en b\u00f6rjan till en slamavskiljare, som i allm\u00e4nhet \u00e4r tredelad. Slamavskiljarna t\u00f6ms minst en g\u00e5ng om \u00e5ret. Fr\u00e5n slamavskiljarna sprids avloppsvattnet med hj\u00e4lp av tyngdkraften till en pumpenhet. Pumpen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att avloppsvattnet effektivt ska kunna spridas till hela det planterade omr\u00e5det och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"tags":[],"wf_post_folders":[29],"class_list":["post-944","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/944","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=944"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/944\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2898,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/944\/revisions\/2898"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=944"}],"wp:term":[{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=944"},{"taxonomy":"wf_post_folders","embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/wf_post_folders?post=944"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}