{"id":949,"date":"2022-02-11T15:19:02","date_gmt":"2022-02-11T13:19:02","guid":{"rendered":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/?p=949"},"modified":"2022-09-19T10:17:06","modified_gmt":"2022-09-19T07:17:06","slug":"abc-for-berakning-av-reningsresultat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/abc-for-berakning-av-reningsresultat\/","title":{"rendered":"ABC f\u00f6r ber\u00e4kning av reningsresultat"},"content":{"rendered":"

Det g\u00e5r att unders\u00f6ka hur de fastighetsspecifika systemen f\u00f6r behandling av avloppsvatten fungerar bland annat genom att ta prover p\u00e5 renat avloppsvatten. P\u00e5 grund av variationer i kvaliteten b\u00f6r provet som ska analyseras tas fr\u00e5n s\u00e5 m\u00e5nga delprov som m\u00f6jligt, som ett kombinerat samlingsprov eller med en automatisk samlingsprovtagare. Ett resultat som grundar sig p\u00e5 endast en provtagning eller en unders\u00f6kningstidpunkt kan ge en felaktig bild av systemets funktion som helhet.<\/p>\n

Belastningstal<\/h3>\n

Kraven p\u00e5 att minska belastningen enligt avloppsvattenf\u00f6rordningen g\u00e4ller den s\u00e5 kallade kalkylerade inkommande belastningen. N\u00e4r reningsverkets funktion unders\u00f6ks inneb\u00e4r detta att det prov som ska analyseras tas fr\u00e5n det renade avloppsvattnet och j\u00e4mf\u00f6rs med det obehandlade avloppsvattnets belastning, som fastst\u00e4llts med hj\u00e4lp av belastningstalet. Avloppsvatten som kommer till reningsverket analyseras oftast inte, utan enbart renat vatten.<\/p>\n

Belastningstalet best\u00e4mmer den genomsnittliga belastningen av obehandlat hush\u00e5llsavloppsvatten som en inv\u00e5nare producerar (BOD, fosfor, kv\u00e4ve) i gram per dygn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Standardbelastningstalet f\u00f6rsv\u00e5rar j\u00e4mf\u00f6rbarheten mellan olika situationer, eftersom koncentrationen f\u00f6r varje parameter varierar i och med olika vattenm\u00e4ngder. Exempel f\u00f6r kv\u00e4ve:
\n\"\"<\/p>\n

Best\u00e4mning av reningseffekten<\/h3>\n

Reningsverkets funktion, det vill s\u00e4ga reningseffekten, kan ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av ovan n\u00e4mnda belastningstal och den uppm\u00e4tta halten i utg\u00e5ende avloppsvatten med hj\u00e4lp av formeln nedan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Gr\u00e5tt avloppsvatten<\/h3>\n

Om ett system som separerar avloppsvatten anv\u00e4nds, till exempel en torrtoalett eller sluten tank f\u00f6r svart avloppsvatten, beaktas detta vid ber\u00e4kningen av reningseffekten. Reningskraven (p\u00e5 basniv\u00e5 BOD 80\u00a0procent, P 70\u00a0procent och N 30\u00a0procent) j\u00e4mf\u00f6rs med reningsgraden f\u00f6r hela fastighetens hela avloppsvattensystemet enligt formlerna nedan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vattenf\u00f6rbrukning<\/h3>\n

Enligt en unders\u00f6kning som Ty\u00f6tehoseura gjorde 2020 \u00e4r den genomsnittliga totalf\u00f6rbrukningen i hush\u00e5ll 113 l\/pers.\/dygn och vattenf\u00f6rbrukningen i sm\u00e5hus (egnahemshus och parhus) n\u00e5got mindre, i genomsnitt 111 l\/pers.\/dygn. Det finns dock betydande skillnader i vattenf\u00f6rbrukningen mellan hush\u00e5llen: enligt unders\u00f6kningen klarar sig n\u00e5gra av dem som f\u00f6rbrukar minst med mindre \u00e4n 50 liter per dygn, medan de som f\u00f6rbrukar mest kan anv\u00e4nda mer \u00e4n 300 liter vatten per dygn.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\n

Allt avloppsvatten<\/strong><\/p>\n

l\/pers.\/dygn<\/strong><\/p>\n<\/td>\n

Gr\u00e5tt avloppsvatten<\/strong><\/p>\n

l\/pers.\/dygn<\/strong><\/td>\n

n<\/strong><\/p>\n

(tot. 1\u00a0750)<\/strong><\/td>\n

\n

Procentandel<\/strong><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

\n

under 50<\/p>\n<\/td>\n

under 43<\/td>\n123<\/td>\n7<\/td>\n<\/tr>\n
\n

50\u201399<\/p>\n<\/td>\n

43\u201384<\/td>\n731<\/td>\n41,8<\/td>\n<\/tr>\n
\n

100\u2013149<\/p>\n<\/td>\n

85\u2013127<\/td>\n607<\/td>\n34,7<\/td>\n<\/tr>\n
150\u2013199<\/td>\n128\u2013169<\/td>\n193<\/td>\n\n

11<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

200\u2013299<\/td>\n170\u2013254<\/td>\n70<\/td>\n\n

4<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

300 eller mer<\/td>\n254 eller mer<\/td>\n26<\/td>\n\n

1,5<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

F\u00f6rdelningen av vattenf\u00f6rbrukningen i hush\u00e5ll (K\u00e4lla:\u00a0Vedenkulutus \u2013 Motiva<\/a>)<\/p>\n

Vattenanv\u00e4ndningen f\u00f6rdelas mellan olika funktioner. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att toalettvatten, som orsakar den st\u00f6rsta belastningen (fosfor och kv\u00e4ve), utg\u00f6r endast 15 procent av den totala vattenf\u00f6rbrukningen. Resterande 85 procent \u00e4r s\u00e5 kallat gr\u00e5tt avloppsvatten, av vilket vatten fr\u00e5n k\u00f6ket (17,5 procent) inneh\u00e5ller st\u00f6rsta delen av det organiska materialet (BOD).<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Best\u00e4mningen av reningseffekten grundar sig p\u00e5 standardbelastningstalet, som anv\u00e4nds \u00e4ven i undantagsfall. Till exempel i gr\u00e5vatten fr\u00e5n en restaurang finns det en st\u00f6rre andel diskvatten \u00e4n normalt och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r andelen organiskt material st\u00f6rre, men belastningstalet \u00e4r detsamma (30 g\/pers.\/dygn). Detta f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r sin del j\u00e4mf\u00f6rbarheten mellan olika situationer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det g\u00e5r att unders\u00f6ka hur de fastighetsspecifika systemen f\u00f6r behandling av avloppsvatten fungerar bland annat genom att ta prover p\u00e5 renat avloppsvatten. P\u00e5 grund av variationer i kvaliteten b\u00f6r provet som ska analyseras tas fr\u00e5n s\u00e5 m\u00e5nga delprov som m\u00f6jligt, som ett kombinerat samlingsprov eller med en automatisk samlingsprovtagare. Ett resultat som grundar sig p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"tags":[],"wf_post_folders":[29],"class_list":["post-949","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/949","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=949"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/949\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2079,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/949\/revisions\/2079"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=949"}],"wp:term":[{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=949"},{"taxonomy":"wf_post_folders","embeddable":true,"href":"https:\/\/vesi.fi\/aineistopankki\/wp-json\/wp\/v2\/wf_post_folders?post=949"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}