Aineistopankki | Vesihuolto | Tietokortti | Ruotsi

Videreningsverk

Principer för och skeden i behandlingen av avloppsvatten

Avloppsvattnet leds till en början till en slamavskiljare, som i allmänhet är tredelad. Slamavskiljarna töms minst en gång om året.

Från slamavskiljarna sprids avloppsvattnet med hjälp av tyngdkraften till en pumpenhet. Pumpen är nödvändig för att avloppsvattnet effektivt ska kunna spridas till hela det planterade området och till alla videplantor. Pumpens energiförbrukning beror förutom på mängden vatten som pumpas även på avståndet mellan reningsverket och pumpen. I en medelstor familj är den årliga förbrukningen cirka 30 kWh. Det slutna systemet har inget utlopp, utan avloppsvattnet används för produktion av biomassa. Det är således inte möjligt att mäta reningseffekten med traditionella metoder.

Videreningsverkets uppbyggnad och installation

När ett videreningsverk byggs är det viktigt att följa tillverkarens dimensioneringar. Rätt dimensionering av planteringarna och arealen förhindrar uttorkning och överströmning. Videreningsverket ska helst byggas på jämn mark som är så utsatt för direkt solljus och vind som möjligt, vilket främjar avdunstningen. Reningsverket är ett grönområde där det också går bra att plantera till exempel blommor, så det lämpar sig för trädgårdstomter. Tomten ska dock vara tillräckligt stor för att bygga reningsverket.

Den areal som reningsverket kräver varierar beroende på objektet. Vid dimensioneringen beaktas den årliga mängden avloppsvatten samt den genomsnittliga nederbörden och avdunstningen. Ett videreningsverk är i allmänhet 6–8 meter brett, vilket är ett optimalt mått för sex viderader och fördelningsenheter. Längden kan vara upp till 60 meter, men för enfamiljshushåll krävs sällan mer än 30 meter. Det största videreningsverket som byggts i Finland har dimensionerats för sex fastigheter. Det har tre separata bassänger och avloppsvattnet pumpas turvis till olika bassänger. Det minsta reningsverket, 4 x 8 meter, har byggts för en kontorsfastighet för en person.

Bassängen görs cirka 1,5 meter djup och kanterna har en lutning på 45 grader. Om jordmånen inte tillåter en så djup bassäng kan en del av bassängerna vara grundare i ett reningsverk med flera bassänger. På bassängens botten finns ett dräneringsrör som gör det möjligt att kontrollera vattenståndet och vid behov tömma vattnet någon annanstans.

Bassängen kläs med flexibel PE-plast, som skyddas på båda sidor med ett lager geotextil. Efter att inspektions- och dräneringsröret har monterats fyller man bassängen ungefär till hälften med jord som grävts upp ur bassängen. Om jordmaterialet är mycket ler- eller slamhaltigt är det viktigt att tillsätta tvättad sand för att garantera att vatten och näringsämnen sprids. Cirka 10 cm ovanpå sandlagret placeras tillverkarens spridningslager (av BIO-BLOK-moduler), i vilket vattnet sprids längs bassängens mittaxel. Till sist täcks reningsverket med ännu ett jordlager.

Videplantorna planteras mellan mitten av mars och början av maj, och avloppsvatten leds till reningsverket genast efter planteringen. Under vegetationsperioden använder videplantorna avloppsvattnet och de näringsämnen det innehåller samt regnvattnet som faller i bassängen. På så sätt har bassängen plats för det vatten som samlas i bassängen vintertid. Det har observerats att vide avdunstar mycket vatten även efter att bladen har fallit, så reningsverket är aktivt också i början av vintern. Tre sorters utvalda hybridkloner av vide (Salix viminalis) planteras i regel i ett videreningsverk. Videbestånden har något olika egenskaper, vilket garanterar ett effektivt reningsresultat. En annan fördel med flera videbestånd är att videplantornas tillväxt periodiseras över en längre tidsperiod och att vegetationens sjukdomsresistens förbättras.

Videplantorna planteras genom plasten som lagts ut i botten på reningsverket. Det bidrar till att bekämpa ogräs under det första året samt att styra överskottsvatten förbi växtunderlaget till dräneringsrören under regniga somrar. Senare växer ogräs inte längre så kraftigt att det gör skada i videbeståndet. Plasten kan avlägsnas året efter planteringen.

Reningsverkets användning och underhåll

Det finns inga särskilda begränsningar för användningen av ett videreningsverk, men reningsverket måste skötas för att fungera korrekt. Det är också viktigt att fastigheter som anslutits till ett videreningsverk inte använder starka rengöringsmedel – detsamma gäller naturligtvis alla fastighetsspecifika system för behandling av avloppsvatten. På så sätt undviker man att skadliga ämnen samlas i marken.

Under det första året måste videreningsverkets funktion följas upp varje månad. Följande kontrolleras vid reningsverket:

• vattennivån: om vattenytan är hög (mindre än 0,1 m över markytan), ska nivån sänkas genom att pumpas ut vatten genom dräneringsröret,
• ogrässituationen: ogräs rensas vid behov,
• videplantornas tillväxt: i mitten av augusti bör videplantorna vara cirka två meter höga,
• de elektriska pumparnas funktion,
• slamavskiljaren: ändamålsenlig funktion,
• jämförelse av vattennivån i och utanför reningsverket via kontrollbrunnarna.

Precis innan tjälen går ur marken beskärs alla videplantorna till cirka 15 cm. Om plantorna har planterats genom plast kan plasten avlägsnas. Slamavskiljaren töms på slam och fylls med vatten som pumpas för att rengöra fördelningsledningarna.

Under de följande åren är underhållsåtgärderna färre: pumparnas funktion säkerställs tidvis, och slamavskiljaren och videplantornas tillväxt kontrolleras. Från och med det tredje året beskärs en del av videplantorna varje år. Slamavskiljaren töms en gång om året och samtidigt sköljs fördelningsledningarna genom att pumpa vatten genom dem.

Ett videreningsverks livslängd uppskattas vara 20–30 år.

Tillverkare/importör

Pajupuhdistamo Oy
www.pajupuhdistamo.fi
Tfn 0442509663